LYKKE LI

Drömmande Lykke

Plötsligt var hon överallt. Bloggvärldens favoritchanteuse Lykke Li som med en handfull knäckande bra låtar på Myspace utnämndes till nästa stora popartist. Vi tar en fika på höstens sista varma dag och pratar om film, Edith Piaf och kommande skivan.

Text: Nils Karlén  Foto: Cecilia Joachimsson   

–Jag vill göra musik som känns som ett slag i magen. Musik som ska gå att jucka, dansa eller gråta till.

Lykke Li kisar i eftermiddagssolen tar en klunk mineralvatten. Vi sitter på en uteservering vid Nytorget och njuter av det varma höstvädret. Hon försöker sätta ord på något som inte riktigt låter sig förklaras: hennes musik.

En vecka senare förstår jag bättre. I en smockfull källarbar har Lykke Li releasefest för sin nya ep. Jag står längst bak i lokalen, inklämd mot bardisken. Det är en smått surrealistisk upplevelse att bara se hennes uppsatta hår gunga hit och dit i takt till en trummaskin över den tätt packade publikens huvuden. Men så händer något, i refrängen till Myspacehiten "Tonight" får jag syn på hela hennes ansikte mellan två lurviga hipsters. Hon skymmer ögonen med baksidan av ena handen och sjunger hela källaren till total underkastelse. Det är ett fantastiskt pop-ögonblick. Där och då förstår jag att hon förtjänar varenda superlativ som skrivits om henne.

Tillbaka till uteserveringen. Jag frågar lite trevande om det är nervöst med första skivsläppet.
- Nej, vet inte vad jag ska vara nervös över, säger hon med ett leende.

Det är klart, varför skulle hon vara det? 2007 har varit Lykke Lis år. Från ingenstans och utan skivbolag blev hon under våren plötsligt namnet på allas läppar. Den så kallade bloggosfären lyfte henne till skyarna och hon blev något av en it-girl för hela Myspacefenomenet. Med det egna skivbolaget LL Recordings i ryggen har hon nu släppt sin första trespårs-ep "Little Bit" producerad av ingen mindre än Björn Yttling.

Var kommer namnet Lykke Li ifrån?
- Lykkelitimoteizachrisson, svarar hon blixtsnabbt.

Ursäkta?
- Ja alltså, jag heter det. Lykke Li Timotei Zachrisson. Alla tror att jag kommit på det själv. Det är så många artister som heter något med Li nu...

Miss Li...
- Ja och Jonna Lee och hit och dit. Jag vill ha mitt legg i pannan. Jag heter det!

Hur kom det sig att du började jobba med Björn Yttling?
- Han fick tag i en demo som jag hade gjort för, vad är det, ett och ett halvt år sen. Sen har jag ju tjatat... telefonen är ett av mina viktigaste redskap. Jag har ringt och tjatat, tjatat, tjatat på Björn om att få spela in. Och till slut fick jag spela in och sedan dess har det bara fortsatt. Nu är vi vapendragare tillsammans, konstaterar Lykke Li och ser nöjd ut.

Björn verkar ha en del järn i elden, har det påverkat arbetet?
- Ja det är väl därför det tagit så himla lång tid. Vi träffades ju innan Peter, Björn och John small som fan, innan "Young Folks" blev en världshit. Tidigare var det "ja men vi gör något ihop!" sen försvann han och jag har legat hemma i min ångest utan en producent, säger Lykke Li och skrattar.
- Det var lite därför jag började göra låtarna som sedan hamnade på Myspace själv, för att ha något att göra. Jag var trött på att vänta.

Hon berättar om videon hon spelat in till "Little Bit". Med hjälp av vänner och regissören Mattias Montero spelade de in den på några få timmar.
- Det var gerilla-style, totalt kaos! Men den blev bra. Egentligen gillar jag ju inte musikvideos, jag vill att man ska ha känslan av att vad som helst kan hända.



Vi börjar prata om film i stället. När jag undrar om hon har någon favoritregissör drar hon en hel bunt ("Almodovar! Han som gjorde Babel, David Lynch! Och Larry Clark!"). I nästa andetag berättar Lykke att hon gärna skulle medverka i och göra musiken till just en David Lynch-film. Har hon funderat på att bli skådespelare?
- Jag vet inte, min mamma säger ju att jag spelar teater precis hela tiden, säger hon med ett snett leende.

Lykke Lis mamma var medlem i Tant Strul och hennes pappa är ingen mindre än Zilverzurfarn från Dag Vag. Jag undrar vad de betytt för hennes musik.
-De gjorde ju mig... men, nej, vi var aldrig en riktig musikerfamilj även om det så klart spelades en massa musik hemma hos oss. Men det var aldrig något snack om att jag måste spela blockflöjt eller så.


När visste du att du skulle jobba med musik?
- Alltid. Om det inte varit musik skulle jag blivit ballerina eller något.
- Ett tag fick jag för mig att jag skulle bli journalist, så jag skickade in massa cv:s till folk. Till slut fick jag en praktikantplats på DN.

Oj, jasså?
- Ja det var för kanske ett och ett halvt, två år sedan. Jag sa att jag hade skrivit i hela mitt liv. Jag har alltid fantiserat ihop, eller ljugit ihop kan man kanske säga, en massa.
- Men det var så tråkigt att jag slutade efter två veckor och bestämde mig för att bli frilans istället. Så jag skrev en artikel om mina kompisar som kom med i DN På Stan.

- Mitt andra mål i livet när jag var mindre var att bli delfinskötare. Jag har alltid siktat högt, säger Lykke Li och skrattar.

Något för framtiden?
- Inget är uteslutet, jag simmar gärna med delfiner.

När jag pratar med henne är det framförallt två saker som tonar fram. Hon verkar vara en drömmande person, men samtidigt extremt målmedveten. Kanske en kombination som är nödvändig för någon som vill bli en popstjärna.

- Jag är en konstant dagdrömmare, det är nästan det enda jag gör, konstaterar hon.
- Jag tycker konst är att fly eller drömma sig bort till en bättre plats. Det känns som om musik är ett stadium mellan, jag vet inte, kanske verkligheten och himlen? En sinnesstämning.

Du verkar även vara en ganska målinriktad person?
- Ja, jag är det!
Gäller det ditt musikskapande också?
- Ja, jag har nog en ganska bestämd bild av hur det låter i mitt huvud. Det är nog därför det har tagit lite tid, det låter aldrig riktigt som det gör i min hjärna!
- Det gör det fortfarande inte, lägger hon till.

Lykke Li berättar att hon spelat in egen musik till och från de senaste två åren, men mest på senare tid.
- Men i studion är jag en nybörjare, det är på scen jag känner mig hemma.

Det är inte svårt att hålla med. Den som sett henne uppträda live vet att hon har en stark scennärvaro som är alldeles egen. Hon drar sig inte för att använda stora dramatiska gester och att Madonna var förebilden under Lykkes barndom känns helt logiskt.

Vad betyder det att uppträda live för dig?
- Allt! Det är det jag bryr mig om. Det är klart att jag måste se till att det låter bra i studion men det är livespelningar jag brinner för. Jag skulle aldrig kunna vara en artist som inte turnerar, det är ju det jag vill åt. Jag vill ramla ihop som Edith Piaf!
- Såg du dokumentären (på SVT) förresten?

Bara slutet.
- Fan vad grymt det var. Jag har läst en bok om henne också, var helt galen i henne för två år sen.

Lykke Li beskriver sig själv som en rastlös själ. Hon berättar att hon kan skriva en låt över flera dagar men oftast utspritt över korta stunder. Bra disciplin men dåliga arbetsrutiner säger hon själv.
- Jag blir rastlös bland folk, jag kan sitta på middag med vänner och tänka "jag måste hem och göra musik, nu!". Så jag är dåligt sällskap att hänga med.

Hur skriver du texter?
- Förut skrev jag alltid texten först, jag la väldigt mycket vikt på texten. Men nu, när jag inte jobbar själv, kan jag få ett beat först och då kan texten komma senare. Men jag tycker det är lättast att börja med texten.

Varför engelska?
- Jag har aldrig skrivit på något annat språk. Jag skriver ganska enkla, sentimentala och romantiska låtar och det gör sig inte på svenska. Det blir… löjligt. Hårt och svårt att sjunga.

Lykke Li har beskrivits som ett stjärnskott, nästa Laleh och så vidare. Jag frågar henne om hypen fört med sig något negativt, känner hon någon press? För första gången tvekar hon lite innan hon svarar.
- Nej, jag tycker det har varit en positiv grej. Men samtidigt vill jag inte bli urvattnad innan jag hunnit släppa något.

Vi pratar om den kommande skivan som enligt planerna ska släppas någon gång under våren. Lykke Li berättar att hon suttit instängd och spelat in och skrivit låtar under hela sommaren. Skivan får ta den tid som den behöver säger hon. Men hon tycker ändå att arbetet gått snabbt med tanke på att ingen visste vem hon var i mars.
- Jag blir ändå förvånad över hur många låtar jag skrivit det här året, säger Lykke Li och skrattar.
- Jag tror jag gjort säkert 200% mer än vad jag gjort tidigare. Jag kan inte ligga och dega på soffan och tro att det ska komma en skiva från ingenstans. Man måste göra det.

Hur ser du på framtiden?
- Nu äter, lever och andas jag min musik. Jag försöker hustla mig upp i branschen. Det är kul men i framtiden vill jag ha en stabil grund att stå på. Jag vill åka på stora turneér och nästan vara utbränd av utmattning.

Slå internationellt?
- Ja det är klart jag vill. Jag kan ibland känna att Stockholm är för litet, för tryggt på något sätt. Jag vill ut och uppleva saker.

Vill du flytta?
- Inte nu men kanske en dag. Jag har ju bott fem år i Portugal och tre månader i New York. Kanske till Sydamerika?
Hon funderar en sekund och fortsätter med ett brett leende:
- Jag skulle kunna bli delfinskötare i Brasilien…

Vi sätter punkt där. Fotografen har hittat till serveringen och den värmande solen har ersatts av en begynnande kylig kväll. Under fotograferingen sitter jag kvar vid bordet och vaktar värdesaker. En kvinna från grannbordet lutar sig fram emot mig och frågar viskande:
- Vem är det?
Hon heter Lykke Li och är sångerska, förklarar jag snällt. Jag tror nog att du kommer att få se mer av henne.

Publicerad 1 december 2007