TAKEN BY TREES

Open Field

(Rough Trade/Border)

2007

BETYG:

Maj 2003: Kön utanför Mondo ringlar sig fram och tillbaka längs den stora trappan. Det råder en spänd förväntan och jag roar mig med att räkna popskribenter som, likt mig, snällt står och väntar på att få se det nya Svenska Popundret.

Det blev en fullständigt magisk kväll då The Concretes höll hov och tog steget upp till indiehimmlen med sin lysande självbetitlade debut.

Snart lovebombades bandet av en enig brittisk presskår och sångerskan Victoria Bergsman blev något av en it-girl för den internationella indiescenen. De flyttade till London och världen låg för deras fötter.

Sedan släppte de "In Coulour", en överproducerad historia som bara innehöll glimtar av briljansen från debuten. Glansen började falna och det dröjde inte länge förrän Victoria Bergsman hoppade av till följd av en strid ström konstiga pressmeddelanden, inställda konserter och allmänt dålig stämning.

Men nu är hon alltså tillbaka. Taken By Trees är Bergsmans soloprojekt och det märks direkt att hon trivs med att inte kompromissa med sin musik. "Open Field" är en naturromantisk drömvärld fylld med fantastiska skogar, glittrande vatten och naturligtvis oändlig sorg. Björn Yttling från Peter, Bjorn & John står för den sparsmakade produktionen.

Inledande 'Tell Me' och 'Julia' infriar alla förväntningar jag har, på gott och ont. Vackra, enkla sånger med bara Bergsmans röst och en diskret Nick Drake-gitarr. Det är fint, behagligt och inte särskilt spännande.

Men, ironiskt nog, är det när Bergsman tar ut svängarna och släpper in en hel orkester som det bränner till ordentligt. Singeln 'Lost And Found' är fantastisk i hela sin smäktande helhet. Det är också den enda låten som inte Bergsman själv har skrivit, det är Tracyanne Campbell från Camera Obscura som författat den.

Instrumentala 'Open Field' får mig slutligen att kapitulera. Den låter som soundtracket till en Studio Ghibli-film framfört av Scott Walkers stråksektion. Helt fantastiskt är det hur som helst. Överhuvudtaget märks japanska influenser här och där på "Open Field", något som jag tycker känns både oväntat och roligt. 'Cedar Trees' får mig att tänka på gammal kinesisk animerad film (fast den låter japansk, jag vet)

Taken By Trees känns som början på något nytt. Spillrorna av The Concretes må leva vidare i London men deras hjärta har hittat ett nytt hem.

Nils Karlén - 9 augusti 2007